om att vilja bränna sina ord på bål.
Folk säger ofta att den som vill skriva också måste läsa, men ibland tror jag att läsandet har motsatt effekt på mig. När jag läser en riktigt bra bok börjar jag nästan alltid tvivla på mig själv eftersom jag är smärtsamt medveten om att jag aldrig någonsin kommer att kunna skriva lika bra som den som skrivit boken som jag läser. Jag kommer aldrig kunna skriva lika bra som alla de där människorna som jag beundrar. Som de riktiga författarna.
Jag läste nyss ut "Looking for Alaska" av John Green och tyckte att det var en helt fantastisk bok. I påskas läste jag "The Fault in Our Stars" och den var minst lika bra. Det finns vissa detaljer i båda böckerna som stör mig, men på det hela taget är John Green tämligen briljant. Hans böcker står i det vidriga limbo som är bokhandelns "unga vuxna"-hylla (vilket är lite konstigt med tanke på att "The Perks of being a Wallflower" - som jag inte har läst, men som jag spontant känner tillhör samma "genre" - placeras på den "vanliga" avdelningen) och det stör mig lite eftersom jag tror att många därmed missar dem. Och det borde man inte göra!
Hursomhelst. John Green skriver på ett sätt som jag tror att jag skulle vilja kunna skriva på. Handlingen i hans böcker påminner om handlingen i mina grejer (hans karaktärer är bara något yngre). Och det är där skon klämmer. Plötsligt skaver allt jag skriver. Det blir inte riktigt rätt och det blir inte riktigt bra vilket leder till att jag vill bränna alla ord jag någonsin haft mage att sätta på pränt. Jag startar aldrig några bokbål (fatta ångesten när man ångrar sig och allt är borta), men det händer att jag vill och jag hatar mig själv för att jag inte bara kan tro på mig själv. Hur svårt ska det vara att inte tycka att allt är ap-dåligt?
Hursomhelst. John Green skriver på ett sätt som jag tror att jag skulle vilja kunna skriva på. Handlingen i hans böcker påminner om handlingen i mina grejer (hans karaktärer är bara något yngre). Och det är där skon klämmer. Plötsligt skaver allt jag skriver. Det blir inte riktigt rätt och det blir inte riktigt bra vilket leder till att jag vill bränna alla ord jag någonsin haft mage att sätta på pränt. Jag startar aldrig några bokbål (fatta ångesten när man ångrar sig och allt är borta), men det händer att jag vill och jag hatar mig själv för att jag inte bara kan tro på mig själv. Hur svårt ska det vara att inte tycka att allt är ap-dåligt?
and no reason to talk about the books I read, but still, I do...
Jag beställde några böcker från bokus alldeles precis. Med tanke på min ekonomi borde jag kanske inte ha gjort det, men jag hade femtio kronor till godo efter att ha köpt kurslitteratur och jag ville verkligen, verkligen, verkligen ha de där två böckerna som jag beställde - The Bell Jar och The Unabridgre Journals of Sylvia Plath, om någon var intresserad (nej, jag har inte alls snöat in på Sylvia Plath just nu... eh.). Hursomhelst. Vad jag egentligen skulle skriva om var den här lilla rutan som dök upp när beställningen var gjord:
Nu undrar jag bara en sak: VARFÖR skulle jag vilja dela mina bokköp med mina vänner på Facebook?? Eller kanske snarare: VEM av mina vänner skulle vara det minsta intresserad av mina bokköp? Jag förstår att det handlar om gratisreklam för bokus (varsågod), men likväl undrar jag om NÅGON faktiskt använder funktionen. Hm.
PS. Jag förstår ironin i att jag skriver detta inlägg med tanke på att jag här gör precis det jag tycker är märkligt (berättar att jag beställt böcker + vilka böcker jag beställt + varifrån), men detta är inte Facebook och således en helt annan sak. Så det så. DS.
Nu undrar jag bara en sak: VARFÖR skulle jag vilja dela mina bokköp med mina vänner på Facebook?? Eller kanske snarare: VEM av mina vänner skulle vara det minsta intresserad av mina bokköp? Jag förstår att det handlar om gratisreklam för bokus (varsågod), men likväl undrar jag om NÅGON faktiskt använder funktionen. Hm.
PS. Jag förstår ironin i att jag skriver detta inlägg med tanke på att jag här gör precis det jag tycker är märkligt (berättar att jag beställt böcker + vilka böcker jag beställt + varifrån), men detta är inte Facebook och således en helt annan sak. Så det så. DS.
"at times like this i'd call myself a fool to ask for more..."
[The Unabridge Journals of Sylvia Plath, Sylvia Plath]